Hoppas att det blir snurr på samarbete och förbättring

"Genom vår arbetsmetod med Snurran har vi uppnått en snabb intern kanal för synpunkter från patienter/brukare, närstående och personal."

I Norduppland har Anja Kivimäki arbetat i två år med psykiatrisamordning och med att skapa verktyg för utveckling och förbättring av tjänster. Sedan Framtidsverkstan som arrangerades av Regionförbundet har RFHLs medarbetare försökt att få ett samarbete med Anja. En liten grupp från Brukarnätverket NSPH i Uppsala län provar nu att använda Snurran för att hitta sätt att engagera nya och gamla medlemmar till vårt brukarnätverk. Vill du veta mer om snurran. Kolla in UNT-artikel 18 maj


Målsättning och metod beskrivs på två rader

"Systematisk kvalitetsutveckling vidareutvecklad till en ”lära genom att göra”-metod. Vid genomförandet har teorin om lärande organisation tillämpats."

I formuleringen märks det att Anja samarbetat med och lyssnat på brukarna. Snurran har blivit en "lära genom att göra"-metod för att förbättra vård och samarbete i Norduppland. Det är i praktiken samma sak som "systematisk kvalitetsutveckling" men uttryckt i ord som säger tydligare vad det handlar om. Med ord som är lätta att förstå.

Citaten ovan är från psykiatrisamordning.com 

Samordna rehabiliteringen - viktig öppning för samverkan

Samordna rehabiliteringen pdffilen

Samordna rehabiliteringen handlar om att skapa samarbeten mellan olika aktörer kring arbetsinriktad rehabilitering. Den riktar sig inte direkt till brukarorganisationerna, trots att de betraktas som viktiga samarbetspartners. Om ideella aktörer och NSPH i synnerhet skriver man på ss. 44ff

Samverkan med brukar- och anhörigorganisationerPå lokal/regional nivå finns ett antal nätverk för brukar- och närståendeorganisationer som är eller kan bli viktiga samarbetspartner i arbetet med att utveckla en samordnad och arbetsinriktad rehabilitering. (s.48)

Individuell plan – samordning av insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård[---]Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. (s 49)

Vilka delar av vård och stödsystem har gruppen kontakt med?De flesta med nedstämdhet eller oro söker vård inom primärvården, blir bedömda men känns ofta inte igen som personer med psykisk sjukdom och får sällan diagnos. De som får behandling ordineras till största delen antidepressiv medicin, men med stora brister i behandlingsstöd och utvärdering. En mindre del får psykosocialt stöd och ännu färre effektiv psykologisk behandling. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger att sjukskrivning ofta kan och bör undvikas vid såväl lindrig depression som vid olika ångesttillstånd. (Samordna rehabiliteringen. s. 25f)

Psykiatrisk vård - ett steg på vägen... cirka hälften av alla drygt 130 000 personer över 18 årsom hämtat ut ett recept på antidepressiva under första halvåret 2009 och sominte under det föregående halvåret hämtat ut något antidepressivt läkemedel, fortsätter med behandlingen. Följsamheten är lika bland kvinnor och män, 54 respektive 53 procent, och variationen mellan landstingen är också liten. Den låga följsamheten kan delvis vara ett tecken på att personer med lindrig depression i hög rad sätts in på antidepressiva trots att evidensen är lägre för dessa patienter. (Öppna jämförelser och utvärdering 2010. Psykiatrisk vård - ett steg på vägen, s. 99f)

Brukarinflytande - ordets betydelse

Pia Johansson skrev rapporten Brukarinflytande i praktiken. Om planering, tydlighet, och maktutjämning. Återgivan erfarenheter från andra länder för inflytandeprojektet inom ramen för Nationell psykiatrisamordnings projekt om brukarinflytande. Dokumentet finns tyvärr inte tillgängligt på webben. Den adress som anges i den tryckta rapporten har övergetts och tagits i bruk av ett företag som sysslar med andra saker. Ett tråkigt exempel på kunskapserosion.  Men texterna har spritts ibland brukarorganisationerna och jag fick låna  några häften av Lena von Walden, eftersom jag skrivit om hur ordet "brukare" håller på att tas ur bruk i Socialstyrelsens kommunikationsmaterial på webben och e-post.
Här kommer i alla fall den definition av ordet "brukare" som användes i inflytandeprojektet 2006:

De centrala orden i denna rapport är "brukare" (eng. "user") och "brukarinflytande" (eng, "user involvement"). Vad de orden står för är inte självklart. "Brukare" används i Sverige som benämning på den roll medborgare har då de använder vissa samhällstjänster. De tjänsterna förekommer i form av vård och stöd och regleras vanligen i Socialtjänsstlagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, Häslo- och sjukvårdslagen och i olika tvångslagar.
Med"inflytande" menas här "möjlighet att påverka". Både "möjlighet" och "påverka" är begrepp  som förtjänar av en vidare analys, vilket det inte finns utrymme för i denna rapport.

Här framgår det ganska klart att begreppet omfattar inte bara socialtjänstens brukare, utan hela den grupp som vi talar om som brukare/patienter/klienter.

Marco Scarpinati Rosso i minne

Tack Marco,
vi mötte dig på livets väg en kort minut
du var ett hopp, ett ljus, en öppen blick
vi tackar dig, vi minns och bär vidare ditt ljus,

Ingvar Nilsson klokt ekonomiskt tänkande

Ingvar Nilsson är nationalekonomen som turnerar land och rike runt för att övertyga politiker och chefer om lönsamheten i att investera i sociala stödinsatser. En bra översikt ger hans presentation från BRÅ 2010 Länken går till en pdf-fil där bland annat den här bilden återfinns.

Livstidskostnaden för marginaliseringen av en hel årskull beräknar Ingvar Nilsson till 210 miljarder kronor. Kostnaderna för de som marginaliseras i psykvården närmar sig 100 miljarder per årskull.
Det är mycket pengar som man kan tjäna på att undanröja psykiska funktionshinder och ge stöd för habilitering och rehabilitering när det behövs.

rfhlbloggen en öppen historia

En förbundsträff på Kärsö aktivitetsgård i Stockholm samlades delegater från föreningar som är anslutna till RFHL i hela landet .
Vi startade ett spännande demokrati och förnyelsearbete inför kongressen nästa år. Ett av resultaten var att vi startar en blogg för att informera om och diskutera organisationens utvecklingsfrågor.  Ett par inlägg från Uppsalas horisont inleder diskussionen i det nya forumet.
Titta gärna på rfhlbloggen