"Rättighetslistan" psykiatrin i Uppsala

Nu finns listan som NSPH-föreningarna och psykiatrin kommit överens om på Akademiskas webb:
adressen är: https://www.akademiska.se/for-vardgivare/verksamhetsomraden/psykiatri/patientinformation/
Jag publicerar listan här av två skäl. Akademiska flyttar omkring listan så det är inte säkert att den hittas på samma ställe i framtiden. För det andra så kallar brukarrörelsen listan för "rättighetslistan" och då är det vettigt att den står att finna under denna beteckning någonstans.

När du har kontakt med psykiatrin i Uppsala län kan du förvänta dig att...

Vården är tillgänglig
• via personligt besök, telefon och mina vårdkontakter på 1177:se
• det finns tolkhjälp om du behöver det.

Inflytande och kontinuitet
Bedömning och behandling utgår från din berättelse om dina besvär, vad du ser som dess orsaker och vad du behöver hjälp med, tillsammans med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Du får möjlighet:
• att ta med dig någon vid besök
• att välja det behandlingsalternativ som du föredrar
• till en samtalskontakt om du behöver det i förekommande fall
• till grundlig information om biverkningar och verkningar vid läkemedelsbehandling samt får avsluta din läkemedelsbehandling när du så önskar
• till hjälp med medicinbyte/utsättning/insättning
• att utforma ett psykiatriskt vårdkontrakt eller nätverkskontrakt om hur vården ska agera vid tecken på återinsjuknande som journalförs
• till en fast vårdkontakt
• till en vårdplan
• till en samordnad individuell plan (SIP) när du har behov av kommunala insatser
• till att aktivera dig under vistelsen på heldygnsvården som planeras tillsammans med dig

Bemötandet
• utgår från respekt för dig
• ditt självbestämmande och din integritet respekteras oavsett vårdform
• hälso- och sjukvårdsinsatserna utgår från dina styrkor och resurser
• hälso- och sjukvårdsinsatserna ges inte utan ditt samtycke. Vid tvångsvård gäller särskilda regler.

Du får information om
• din vård och behandling
• valfrihet och vårdgaranti
• biverkningar
Om du drabbas av vårdskada får du all tillgänglig hjälp.

Anhöriga/närstående
• lyssnas på och bemöts respektfullt
• betraktas som en resurs i vården
• erbjuds vara delaktiga vid utformandet och genomförande av vården
• om du har barn beaktas barnets behov av information, råd och stöd

Barn under 18 år
• Barnets bästa ska särskilt beaktas, när hälso- och sjukvård ges
• Information ska ges till vårdnadshavare

Din vård och behandling
• utvärderas och förändras efter behov
• du kan byta behandlare om personkemi eller kommunikation inte fungerar
• du kan begära en ny medicinsk bedömning av ditt hälsotillstånd/din behandling, inom eller utanför ditt eget landsting.

Bidra till att förbättra verksamheten och forma framtidens vård
• erbjudas att medverka till att utbilda framtidens medarbetare genom att studenter kan vara med när du träffar vårdpersonal
• erbjudas delta i de forskning och utvecklingsprojekt som pågår i verksamheten

Om du inte är nöjd
• kan du vända dig till enhetens eller sektionens chef och i nästa steg verksamhetschefen
• kan du lämna synpunkter på psykiatrins hemsida
• kan du även vända dig till brukarföreningarna eller Patientnämndens kansli Region Uppsala.

Vart ska jag vända mig om jag har synpunkter på vården?

Om du inte är nöjd med vården så kan du vända dig till avdelningens chef.
Läs mer om var du vänder dig när du har synpunkter på vården. Du kan också kontakta någon av brukarföreningarna.

Utbildningar för patienter och närstående

Dagens psykiatri kan erbjuda effektiva behandlingsmetoder, men det är också mycket viktigt att skaffa sig egen kunskap om sin sjukdom. Genom utbildning får patienten större möjlighet att förstå sin sjukdom, påverka sin situation, förutse vad som händer och underlätta återhämtning. Det är också viktigt med kunskap för de som står patienten nära. Vill du veta mer om sådana utbildningar så kontakta din vårdkontakt inom psykiatrin.

Mindfulness kan hjälpa deprimerade. Ny avhandling

Depression är viktig. I många länder är det den mest spridda sjukdomen. Man brukar medicinera depression. Men effekten på sikt är tveksam eftersom så många får återfall. Det har visats i studier att kognitiva behandlingar har en överlägsen effekt. Men studierna är få och varje nytt exempel bör lyftas fram. Psykologer bör uppmuntras att forska kring dessa ämnen. För att komma med Socialstyrelsens riktlinjer är det viktigt att en behandling har omfattande forskningsstöd. Produktionen av evidens sköts industriellt när det gäller mediciner som har en utvecklingsbudget på mer än 10 miljarder. Därför är det olyckligt att Socialstyrelsens experter går på evidens i metervara, dvs antal publicerade artiklar.

En gång sade chefen för allmänpsykiatrin på Uppsala Akademiska sjukhus till mig att brukarföreningarnas viktigaste uppgift borde vara att varna för medicinbehandling vid lindring depression. Det skulle kunna minska trycket på allmänpsykiatrin. Jag tror att han har rätt. Framför allt för att jag har egen erfarenhet både av medicin och kognitiv behandling. Efter åtta träffar med en psykolog hade jag fått de kognitiva verktyg jag behövde för att undvika att hamna i depression. Jag har använt dem sedan dess och de har förändrat mitt liv.

Forskning om funktionshinder pågår är en tidskrift som publiceras av Centrum för forskning om funktionshinder. På sidan 8 har man en kort presentation av Josefin Liljas doktorsavhandling som är baserat på 4 artiklar publicerade mellan 2011 och 2016. Men läs även Mindfulness god hjälp för patienter med återkommande depression från Göteborgs Universitet.

 Lilja har tittat på effekter av MBCT = Mindfulnessbaserad Kognitiv Terapi på patienter med återkommande depressioner. Bland annat jämför man procenten återfall bland studiens deltagare 16 % med den för patienter som tagit den behandling de brukat som är 68%. Det är en kraftfull effekt. Ett annat perspektiv visar att 67% av deltagarna i den kliniska gruppen blev bättre, ingen blev sämre, och att kvinnor påverkades märkbart mer än män.

Se abstract till  artikeln: Mindfulness-based cognitive therapy is effective as relapse prevention for patients with recurrent depression in Scandinavian primary health care, Scandinavian Journal of Psychology, 30 juni 2016,

"Josefin Lilja konstaterar att avhandlingens resultat tyder på att mindfulnessbaserad kognitiv terapi kan användas i svensk primärvård för personer med återkommande depressioner."

Forskning om funktionshinder pågår är en tidskrift som publiceras av

Centrum för forskning om funktionshinder <cff@cff.uu.se>

 
Avhandlingen heter Mindfulnessbased Cognitive Therapy in Primary Care. Den är skriven av Josefine Lilja och kan hämtas från  gupea.ub.gu.se