RFHLs uppdrag från HSS 30 augusti 2010

Saxat ur Hälso och sjukvårdsstyrelsens protokoll från mötet 30 aug ( se pdf)

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beviljar RFHL:s ansökan om projektbidrag med 80. 000 kronor. Medlen skall användas till ökat samarbete med psykiatrin och primärvården för att under hösten 2010 och våren 2011 bygga upp ett förbättrat stöd till läkemedelsberoende.

Det har tillkommit en precisering i förhållande till beslutsunderlaget. Det är kravet på avrapportering senast maj 2011.

I ärendebeskrivningen  sammanfattas treårsavtalet mellan RFHL och HSS och förväntningarna på projektets utfall definieras. RFHL får projektmedel för att med hjälp av den kompetens som föreningen besitter stärka uppbyggnaden av och informationen om den nya verksamhet med behandling av läkemedelsberoende, främst lågdosberoende som håller på att startas inom beroendepsykiatrin.

Man beslutade under mötet att höja summan för projektbidraget.

Brukarnätverket NSPH vill möta Hälso- och Sjukvårdens Styrelse

Brukarnätverket NSPH i Uppsala län  har haft en brevväxling med Hälso och Sjukvårsstyrelsen för att få till stånd ett möte med sin motpart i länet. Hittills resultatlöst!

Se dokumentatinen

Frågelista till politiker om RFHLs informations- råd- och stödverksamhet

förslag sammanställda på RFHL Uppsala län 2010 - 09 - 02

Kommentera dem gärna och var med och gör en
frågelista om brukarnas situation

1. Vet ni att kunskapsläget i vården ofta är dåligt när det gäller biverkningar och beroende av medicin?
1. De flesta patienter verkar ha erfarenheter av hur lite kunskap doktorn har när man försöker ta upp olika läkemedelsproblem.
2. Det saknas respekt för in- och utsättning av starka mediciner och för patienten som kunskapskälla.
3. Om patientens erfarenhet förnekas eller misstolkas förvärras situationen.

2. Tycker ni att brukarföreningarna ska ha något att säga, när behovet av och innehållet i RFHLs verksamhet bedöms?
1. NSPH har trots envishet haft svårt att komma till tals med Hälso- och sjukvårdstyrelsen. (Dokumentation finns sammanställd.)

3. Varför har anslagen till RFHLs verksamhet minskat så drastiskt att föreningen sedan januari i år inte kan betala någon anställd?
1. RFHL menar att minst en kunnig anställd är nödvändig för att hålla kvaliteten, tillgängligheten och kontinuiteten i verksamheten med information, råd och stöd till allmänheten.
2. Genom stödtelefonen möter utsatta människor RFHL för första gången. Bred kunskap och erfarenhet är avgörande för att då kunna skapa förtroende för fortsatt kontakt.
3. En unik och oersättlig kunskap har utvecklats i verksamheten genom möten med många människor.
4. RFHL fick från 1994 ett större bidrag för att sjukvården behövde hjälp med en av sina egna uppgifter. Uppgiften låg utanför vanliga patientföreningsuppgifter.
5. RFHL hävdar att det fortfarande finns flera olika tillåtna former för landstinget att göra avtal med dem om att utföra uppdrag för landstinget.

4. Vad ska vi göra för människor som är rädda och besvikna efter dåliga erfarenheter inom vården?
1. RFHL sysslar inte med behandling av medicinberoende. Nästan ingen frågar heller efter det.
2. Det är kunskap/erfarenhet, råd och stöd som efterfrågas, menar RFHL.
3. Psykoterapeuter har inte den utbildningen och böcker räcker inte.
4. Det är kränkande bemötande att anta att medicinberoende orsakas av en psykisk brist eller sjukdom hos individen.
5. När RFHL startades fanns det en särskild verksamhet för läkemedelsberoende inom beroendesykiatrin. Chefen där och politikerna ville ändå ha RFHL som alternativ för alla dem som inte ville gå dit.

5. Varför stryper ni en bra verksamhet innan ni har byggt upp något bättre?
1. RFHL vill driva verksamheten vidare med full kvalitet
2. RFHL vill dela med sig av patienternas kunnande och lyfta fram den samlade kunskap som kommer till uttryck i verksamheten.

6. Hur vill ni göra för att RFHL ska kunna nå fler med sin informations- och stödverksamhet?

7. Alla säger att verksamheten varit bra, men hur ska den nu finansieras?

8. Hur vill ni försvara patienternas möjligheter att höras i samhället?
1. Vi som tar medicin är en unik källa till kunskap om effekterna.
2. RFHL har samlat och förmedlat mycket av våra erfarenheter av läkemedel och främför allt: man vill utveckla detta.
3. RFHL ger oss stöd för att hävda vår kunskap

RFHL eftersträvar en klokare och säkrare läkemedelsanvändning med mycket större lyhördhet för patienten.

Frågelista 2 - till politiker om brukarnas situation

Vi inbjuder dig att formulera frågor till politiker med utgångspunkt från brukarnas situation. Skicka frågan som en kommentar till det här inlägget. Vi tar hand om frågorna och bearbetar dem till en ny lista.

----Bidrag nr 1 redigerat från handskrivet inlägg av NB---

1. Varför är det fortfarande normen att man skriver ut så höga doser av neuroleptika till människor med psykosproblematik? 
2. Vet ni att neuroleptika kan ge fasansfulla biverkningar som är värre än det psykiska lidande som medicinen ska bota?
3.  Varför inte prova mycket lägre doser, som kan fungera bättre för en del patienter?
4. När kommer det att bli  möjligt att säga nej till höga doser av neuroleptika?
5. När kommer det att bli möjligt att välja alternativ behandling, t ex psykoterapi?
6. När kommer det att bli möjligt att välja alternativ behandling utan påtryckningar att samtidigt fortsätta med tunga mediciner?
7. Varför får vi inte hjälp med att trappa ned eller sluta medicinera?
8. Varför domineras psykiatrin av  biologiska förklaringsmodeller till psykiskt lidande? 
9. Varför används inte psykologiska och sociologiska förklaringar till psykiskt lidande inom psykiatrin?
10. Varför inte avskaffa begreppet "psykisk sjukdom"?

----

RFHL öppnar för en kompromiss i PM till politiker

I helig vrede ska vi finna vår styrka

med förtvivlans mod ska vi gå vidare.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 30 augusti 2010:

Inför mötet  sände vi ett PM där vi försökte göra vår situation och våra framtidsplaner tydligare i en anda av kompromiss.

Föredragningslista

 

 7. Ansökan om projektbidrag till RFHL för hösten 2010

 "Förslag till beslut


Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beviljar RFHL:s ansökan om projektbidrag med 50. 000 kronor. Medlen skall användas till ökat samarbete med psykiatrin och primärvården för att under hösten 2010 och våren 2011 bygga upp ett förbättrat stöd till läkemedelsberoende.


Bidraget belastar 24 711, bidrag


I övrigt avslås ansökan då den inte uppfyller kriterierna för de folkhälsomedel som finns att söka från landstinget i Uppsala län."

Resultatet: summan höjdes till 80.000 kronor under mötet.

PM angående RFHLs verksamhet - sänt till politikerna inför mötet

   

vi har antagit utmaningen.

RFHL-Uppsala län rustar för förnyelse.

Vi kommer att kämpa vidare för

bättre stöd till dem som drabbas av

problematisk läkemedelsanvändning.

Vi vill också påverka framtidens

kunskapsbaserade beroendevård.

Vi vill bidra med och förmedla

brukarnas erfarenheter och kunskap.

RFHL har genom åren varit en unik källa till kunskap om biverkningar, abstinens och beroende. Låt oss förbättra RFHLs stödverksamhet, så att vi kan bidra till en rationell användning av läkemedel. Ge oss medel att

• lyfta fram vår kunskap
• inleda den utvärdering som inte kunnat göras.
• söka tvärsektoriella samarbeten
• förhandla om finansiering för dessa

Bevara handlingutrymme om ni vill satsa på riktigt (tillsammans med andra) på en förnyad RFHL-verksamheten. De sökta 125.000 kronorna till årskiftet lär vara en undre gräns för att nå dessa syften.

RFHL vill fortsätta att driva ett långsiktigt folkhälsoarbete

RFHLs läkemedelsverksamhet får tidiga varningssignaler när nya mediciner har oönskade effekter som på sikt kan innebära hot mot folkhälsan. Verksamheten har varit pådrivande i samhällsdebatten sedan starten 1975. I dagsläget ser vi fram emot större möjligheter än någonsin att få utväxling för vårt informations-, utvecklings- och forskningsarbete. Hemsidor, debattartiklar och spridning i brukarrörelsen är idag så omfattande att många fler än de redan drabbade nås av information. På lång sikt påverkas även vården och dess styrdokument. Brukarnas erfarenheter är grunden för ett långsiktigt folkhälsoarbete. Vårt arbete bygger på att människan själv med stöd kan finna en egen väg ur sitt beroende. Vi bygger på utveckling av tillit och egna resurser

RFHLs läkemedelsverksamhet startade som en samverkan mellan landsting och brukarrörelse, men det är nu viktigt att söka t.ex. kommunernas stöd särkilt mot bakgrund av det pågående arbetet inom SKL-projektet Kunskap till praktik. Volontärernas och brukarnätverkets insatser behöver värderas i budget för att visa rörelsens bidrag.  Vi kan förstå om landstinget framöver vill dela det ekonomiska ansvaret för RFHLs  förstärkta verksamhet med andra parter, bland annat kommunerna.Vi kan se hela verksamheten som ett långsiktigt projekt som varit lyckat och vars resultat  kontinuerligt fasas in i vården. För gruppen som drabbats av problematisk läkemedelsanvändning / lågdosberoende är en sådan utveckling avgörande.

Stöd och erfarenhetsutbyte är viktigt

Människor vänder sig till RFHL för att de behöver komma tillrätta med biverkningar och beroende som uppträder i samband med medicinering. Man vill ha förståelse, råd och stöd och möjligheter att dela erfarenheter. RFHL Uppsala län har samlat brukares erfarenheter och kunskap om beroende, abstinens och biverkningar av läkemedel på olika sätt under 16 år. Många människor har lyckats trappa ner och bli fria från beroende.
    RFHLs stödverksamhet drivs inte som psykoterapi. Det är inte vad människor frågar efter, behöver, eller kan få av patientorganisationen.

RFHL har idag bara ett litet anslag som patientförening. Vi oroar oss mycket för att den kunskap och kompetens som samlats genom föreningens långa verksamhet skall gå förlorad för patienterna och samhället. Brukarnätverket för psykiatrin, NSPH Uppsala län har deklarerat att förlusten av RFHLs informations-, råd-, och stödverksamhet skulle innebära ”ett bakslag för brukarinflytandet och hela brukarrörelsen i psykiatrin”
    Även det politiska handlingsutrymmet i frågan minskar när brukarorganisationerna får mindre möjligheter att göra sin röst hörd och förmedla kunskap och kompetens Vi har förklarat att vi behöver resurser för att kunna fungera som levande part när beroendevården utvecklas inom psykiatrin.

Vi ber nu HSS om stöd för att utreda kunskapshantering och dokumentation i vår verksamhet i dialog med aktuella parter. Vi vill också få möjligheter att undersöka och lyfta fram behovet av den kunskap och kompetens som vi förvaltar. Detta ska ske i dialog med brukare och vårdens aktörer som tillsammans ska utveckla framtidens goda och trovärdiga modeller för stöd vid nedtrappning av medicinering, eller mer allmänt att möta beroende- och biverkningsdrabbade. När landstinget nu följer Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010, så ersätts mycket medicinering med effektiv psykologisk behandling(s56). Här handlar det om en medicinnedtrappning på systemnivå som innebär utmaningar för vårdorganisationen. Vår långa erfarenhet kring utsättning och biverkningar kommer rimligen att bli mycket behövd.
    Läkemedelsberoendet blir troligen åter klassat som ett folkhälsoproblem, när Gerhard Larssons utredning om missbruk slår igenom. Men vården kan komma till rätta med både utanförskap och slöseri med vårdresurser, genom att minska den problematiska läkemedelsanvändingen i samråd och samverkan med brukarna. Patientrörelsens kunskap kan användas för att förbättra framtidens folkhälsa. RFHL-Uppsala län har formulerat ett par kunskapshanterings- och samarbetsprojekt i en ansökan till Allmänna Arvsfonden 2009. Två delprojekt var beroende av att föreningens ordinarie verksamhet fick finansiering. Våra pengar från landstinget frös inne och vår ansökan avslogs av Arvsfonden på junimötet där vi uppmanades att komma in med en aktualiserad version.
    Ännu fler kommer att behöva stöd för nedtrappning av medicinering i framtiden. Sjukvården har haft svårt att vinna allas förtroende i detta arbete. Det var ett av motiven när RFHL fick folkhälsomedel 1994 för att vara ett komplement till beroendekliniken, som då ändå var mycket bättre rustad än idag.

Verksamhetsplan i ansökan - bakgrund

De följande punkterna hänvisar till den ansökan som är uppe till behandling. Vi har uppfattat att vi behöver förbättra politikernas missvisande bild av vår verksamhet. Vi söker pengar för att räta ut missförstånd och kunna ta del i utvecklingen av den nya beroendevården och stödet till våra grupper.

Vi vill under den närmaste tiden:

• Utveckla beskrivningen av vårt stödarbete i samråd med särskilt den internationella forskningen om counselling; dvs rådgivning. Detta kan också ge oss möjligheter att utveckla innehållet i verksamheten.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har missuppfattat RFHLs öppna stödverksamhet. Vi har aldrig sysslat med sjukvårdande behandling.  Vi förvaltar ett oberoende erfarenhetsutbyte om läkemedel. Möjligheten att få vara anonym och slippa journaler är en viktig trygghet detta.

• Undersöka möjligheterna att initiera process- eller utfallsinriktad forskning i vårt mångskiftande och individstyrda stödarbete.    

Bakgrund: Nya modeller för hur vi ska hantera och dokumentera kunskap behöver utvecklas. Klienten betonas som medaktör och kunskapskälla i evidensbaserad praktik inom sjukvård och socialtjänst. Det handlar även om valfrihet . Praktikern bör ”beakta klientens egen uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för hans eller hennes behov eller problem” (Lars Oscarsson 2009, s. 47).        

• Samarbeta i psykiatrins brukarnätverk kring den ovärderliga erfarenhet/kunskap som patienterna bär på om biverkningar.   

Bakgrund: Vi har i arvsfondsansökan beskrivit de en rad verktyg för detta samarbete, vilka redan är och skall bli alltmer anpassade efter brukarnas möjligheter och behov. Det nyligen initierade arbetet med brukarrevison kan också utgöra en arena för samtal om hur brukarnas erfarenheter av biverkningar, abstinens, beroende och stöd kan inkluderas i vårdens kompetens.  

   

• Söka ökat samarbete med primärvården, psykiatrin och kommunala aktörer     (skolhälsovård, äldreomsorg och annan socialtjänst) för att nå ut med våra erfarenheter och kunskaper, utöka vårt nätverk och på det viset förbättra vårt stöd genom mer samarbete.

Bakgrund: Politikerna har betonat vikten av ett samarbete mellan RFHL och beroendekliniken. Vi behöver resurser att driva förhandlingarna och skapa överenskommelser för att finansiera deltagandet i utvärdering och kunskapsöverföring.

• Nya samarbeten även med organisationer på pensionärssidan, invandrarsidan och ungdoms- eller tjejsidan. (Här har vi en del gamla erfarenheter att utveckla vidare.)    

Bakgrund: RFHL har som brukarorganisation en unik kontaktyta och ett förtroende som utvecklats under lång tid.

Vi hoppas att vi har lyckats visa att RFHL-UPPSALA behövs. Vi har en läkemedelsverksamhet som är brett förankrad i riksorganisationens långa tradition och i samarbeten med brukarorganisationer inom länet. Vår verksamhet utvecklas hela tiden och anpassas till dagsläget. Om detta inte har blivit klart genom våra ansökningar och debattinlägg hoppas vi att vi får möjlighet att göra något åt detta informationsbehov. Vi kommer gärna och pratar om verksamheten i politiska partier och vårdsammanhang.

RFHL har genom åren varit en unik källa till kunskap om biverkningar, abstinens och beroende. Låt oss förbättra RFHLs stödverksamhet, så att vi kan bidra till en rationell användning av läkemedel.
Ge oss medel att

• lyfta fram vår kunskap
• inleda den utvärdering som inte kunnat göras.
• söka tvärsektoriella samarbeten
• förhandla om finansiering för dessa

Bevara handlingutrymme om ni vill satsa på riktigt (tillsammans med andra) på en förnyad RFHL-verksamheten. De sökta 125.000 kronorna till årskiftet lär vara en undre gräns för att nå dessa syften.

Göran Söderberg, ordf. Staffan Utas, Kurt Nyberg

Bilagor:

1. Om kunskapsläget kring problematisk läkemedelsanvänding - Citat ur Missbruksutredningens PM 2010 -01
2. Prof. em. John Lilja om skillnaden mellan rådgivning och psykoterapi
3. Synpunkter ur ett brukarperspektiv - En debattartikel inlämnad till UNT

Bilagor om forskningsfrågor

BILAGA 1

Argument för att behålla en eller flera anställda vid RFHL Uppsala

John Lilja, em. prof. i farmaci

1. RFHL Uppsala har inte bedrivit psykoterapi och ska inte bedriva psykoterapi. Verksamheten är Counselling (kvalificerad form av råd och stöd) med bl.a. nedtrappning av brukare som är tablettberoende. Därmed faller argumentet att Socialstyrelsen kräver journalföring för RFHLs verksamhet. För counselling behövs inte journalföring. Counselling har en lång tradition bland anställda i patientföreningar, vid kommunens institutioner och vid rådgivning vid Landstingets institutioner – utan någon journalföring.
2. Det saknas behovsanalys av den aktuella klientgruppens behov av psykoterapeutisk service. Behovet av counselling kan bedömas vara långt större än av psykoterapi. Att använda Landstingets resurser för psykoterapi av tablettberoende måste då anses som slöseri med samhällets resurser. De resp. behoven måste i vilket fall kvantifieras innan beslut fattas. Vidare måste behovet av psykoterapi tydligt motiveras. I de landsting där man fortfarande har projekt för lågdosberoende sköts nedtrappning, råd och stöd till helt övervägande delen genom counselling.
3. Landstingets förslag– en kraftig överföring av resurser från counselling till psykoterapi finns inte prövat vid något Landsting i Sverige. Bara det gör förslaget förvånande och märkligt.RFHL Uppsala är en viktig patientorganisation. Utan någon anställd kan föreningen inte ge kvalificerade råd och stöd (counselling) till läkemedelsberoende i Uppsala. Man kan alltså inte jämställa RFHL-Uppsalas personalbehov med det som gäller för andra patientorganisationer, där det räcker att ge kamratstöd. Vid läkemedelsberoende är det viktigt att en och samma person med tillräcklig kompetens erbjuder stöd och hjälp under en avsevärd tid.
4. I den internationella kunskapsutvecklingen, speciellt i USA, betonas idag behovet av kvalificerad ”counselling” för läkemedelsberoende. Individuell psykoterapi kan dock krävas för vissa klienter. Psykoterapi ersätter dock inte behovet av counselling. Counselling kan ges till en betydligt större grupp än som kan erbjudas psykoterapi. Psykoterapi är inte heller den adekvata åtgärden för många som söker hjälp för sitt läkemdelsberoende. Det innebär att psykoterapi inte kan ersätta behovet av kvalificerad counselling. En patientorganisation kan vid tillgång av anställd personal ge kvalificerade råd och stöd.
5. Counselling är ett nytt socialvetenskapligt område som kräver fortsatt utveckling. Det är nödvändigt att utvecklingen sker i samarbete med socialvetenskaplig forskning och medicinsk beroendevetenskap (se te.x McLeod, Introduction to Conselling, NY: McGraw Hill, 2003).
6. Verksamheten vid RFHL bör utvärderas. Värderingen bör ske utifrån ett mångsidigt perspektiv där inte bara kostnader och antalet klientbesök registreras. Det finns redan i litteraturen instrument för att utvärdera counsellingverksamheter. Det är frågan om att försöka förstå counsellingprocessen och vilka faktorer som bidrar till positiva resultat.
7. Det råder en uppenbar begreppsförvirring i den svenska debatten om vad som är evidensbaserad psykoterapi och counselling. De senaste årens forskning har dock visat att det inte varit som man tidigare antagit. De psykoterapeutiska skolorna och metoderna har visats ge likvärdiga resultat på klienterna oberoende av den valda metodiken. Det har man kunna visa genom s.k. statistiska meta-analyser. Det har visats sig vara relationen mellan behandlaren och klienten-patienten som bestämmer om åtgärderna ger gott resultat eller inte (se Wampold BE. The Great Psychotherapy Debate, Models, Metods and Findings, 2001). Bygger relationen på förståelse och respekt uppnås goda resultat. Förmodligen gäller samma förhållanden för counselling även om man där inte genomfört några meta-analyser.
8. Vi kan förvänta att en patientorganisation som RFHL Uppsala kan skapa sådana relationer som ger hög effektivitet definierat på det sätt som beskrivits ovan. Detta pga. den förståelse och respekt som finns gentemot klienterna som tar kontakt med RFHL

BILAGA 2

Om kunskapsläget kring problematisk läkemedelsanvänding - Citat ur Missbruksutredningens PM 2010 -01

Vi har satt de passager som belyser vår situation i fetstil:

”Olämplig läkemedelsanvändning och dopning

Kunskapsunderlaget både vad det gäller förekomst och användbara metoder för att hjälpa personer som använder dopningsmedel eller vanebildande läkemedel av lugnande och smärtstillande typ är bristfälligt.

Olämplig användning av läkemedel har av allt att döma en påtaglig omfattning, varför detta problemområde förtjänar särskild uppmärksamhet. Gruppen som kan ha en problematisk läkemedelsanvändning har angivits vara så stor som upp emot 200.000 personer.” (s. 201)





”Forskning och utvecklingsarbete

Inom detta område behövs förstärkning. Forskningsaktiviteten med relation till missbruk och beroende är hög, såväl inom biomedicinskt inriktad vetenskap som inom de socialvetenskapliga och psykologiska forskningsfälten. Forskningen bedrivs dock i alltför hög grad isolerat och det finns en brist på tvärvetenskapliga miljöer som inkorporerar ett flertal perspektiv. Den klientnära behandlingsforskningen är eftersatt i Sverige. Effekt- och effektivitetsfrågorna behöver ställas och besvaras. Det finns också behov av forskning med ett klientperspektiv som belyser upplevelseaspekterna för individerna av att till exempel ingå i ett behandlingsprogram.” (s 202)

Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården. Diskussionspromemoria av Missbruksutredningen, Stockholm januari 2010,

Sammanställt av Kurt Nyberg

Protestlistorna fortfarande aktuella

Det finns tre protestlistor. En för dig som har fått stöd av verksamheten och en annan för dig som är sympatiskt inställd ändå. Den tredje är för dig som arbetar med eller är expert på frågorna.

Jag tycker att beskrivningen av RFHLs situation är bra i texten till alla tre listorna.

Se vad människor som fått hjälp av RFHL tycker.
Protestlista med forumkommentarer 
Insamlingen har 58 Underskrifter!


Stäng inte läkemedelsverksamheten vid RFHL Uppsala län.
Stöduttalande och 115 Underskrifter!


Forskare och legitimerad personal till försvar för patientorganisationen RFHL Uppsala län
Se insamlingen som har 13 Underskrifter!

Beslutet

Upphandlingen

Debattinlägg i pressen

 

2010
Krisläge för RFHL Uppsala
Dråpslag mot RFHL Uppsala
-Vi satsar stort på patienterna (intervju med Ismail Kamil FP)
-Varför la RFHL inte ett anbud (intervju med Jonas Segersam KD)
Företagen ska gynnas (Kommentar)
Per Sternbeck
Oberoende nr 3, 2010


Landstingspolitiker tystar RFHL Uppsala
Per Sternbeck
RFHL webb 4 augusti 2010 

Ovisst för läkemedelsberoende
Malin Beck
Uppsala Demokraten 2010-06-18

Överkörda av Klomp och Kamil? 

Staffan Utas, Göran Söderberg

Debatt - UNT.se Publ: 02 jun 2010,
med Kommentar 03 juni 2010
Vad vet HSS om brukarnas behov?
Monica Thakur

RFHL kan inte vila på en person
Anna-Karin Klomp, Ismael Kamil
Debatt - UNT.se publicerad 16 maj 2010

Kör inte över RFHL - igen 
Karin Gadd, John Lilja
Debatt - UNT.se publicerad 05 maj 2010

Det finns inga sådana terapeuter
Ingela Frankiewiez och Staffan Utas.
Debatt - UNT.se Publ: 16 feb 2010

2009
Terapeuter är fel medicin
Staffan Utas
Unt.se » Debatt Publ: 11 nov 2009

RFHL kan tappa uppdrag i Uppsala

Daniel Jansson
Nyheter - UNT.se publicerad 17 mar 2009

2008

Hård kritik mot avdelning för psykvård
Staffan Wolters
Uppsala - UNT.se 31 mar 2008

Släng inte bort kunskaperna

UNT 25 mars 2009 (avskrift)

Håkan Jarmar (kanslichef RSMH-riks), Sonja Wallbom (ordf RFHL-riks), Anna Holmström (ord ÅSS C-län), Nilla Wikberg (Attention Uppsala)

Inhuman behandling i psykiatrin
Staffan Utas.
Unt.se » Debatt Publ: 17 feb 2008

Psykiatriavdelning anmäls för missförhållanden
Daniel Jansson
Publ: 12 feb 2008