RFHL öppnar för en kompromiss i PM till politiker

I helig vrede ska vi finna vår styrka

med förtvivlans mod ska vi gå vidare.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 30 augusti 2010:

Inför mötet  sände vi ett PM där vi försökte göra vår situation och våra framtidsplaner tydligare i en anda av kompromiss.

Föredragningslista

 

 7. Ansökan om projektbidrag till RFHL för hösten 2010

 "Förslag till beslut


Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beviljar RFHL:s ansökan om projektbidrag med 50. 000 kronor. Medlen skall användas till ökat samarbete med psykiatrin och primärvården för att under hösten 2010 och våren 2011 bygga upp ett förbättrat stöd till läkemedelsberoende.


Bidraget belastar 24 711, bidrag


I övrigt avslås ansökan då den inte uppfyller kriterierna för de folkhälsomedel som finns att söka från landstinget i Uppsala län."

Resultatet: summan höjdes till 80.000 kronor under mötet.

PM angående RFHLs verksamhet - sänt till politikerna inför mötet

   

vi har antagit utmaningen.

RFHL-Uppsala län rustar för förnyelse.

Vi kommer att kämpa vidare för

bättre stöd till dem som drabbas av

problematisk läkemedelsanvändning.

Vi vill också påverka framtidens

kunskapsbaserade beroendevård.

Vi vill bidra med och förmedla

brukarnas erfarenheter och kunskap.

RFHL har genom åren varit en unik källa till kunskap om biverkningar, abstinens och beroende. Låt oss förbättra RFHLs stödverksamhet, så att vi kan bidra till en rationell användning av läkemedel. Ge oss medel att

• lyfta fram vår kunskap
• inleda den utvärdering som inte kunnat göras.
• söka tvärsektoriella samarbeten
• förhandla om finansiering för dessa

Bevara handlingutrymme om ni vill satsa på riktigt (tillsammans med andra) på en förnyad RFHL-verksamheten. De sökta 125.000 kronorna till årskiftet lär vara en undre gräns för att nå dessa syften.

RFHL vill fortsätta att driva ett långsiktigt folkhälsoarbete

RFHLs läkemedelsverksamhet får tidiga varningssignaler när nya mediciner har oönskade effekter som på sikt kan innebära hot mot folkhälsan. Verksamheten har varit pådrivande i samhällsdebatten sedan starten 1975. I dagsläget ser vi fram emot större möjligheter än någonsin att få utväxling för vårt informations-, utvecklings- och forskningsarbete. Hemsidor, debattartiklar och spridning i brukarrörelsen är idag så omfattande att många fler än de redan drabbade nås av information. På lång sikt påverkas även vården och dess styrdokument. Brukarnas erfarenheter är grunden för ett långsiktigt folkhälsoarbete. Vårt arbete bygger på att människan själv med stöd kan finna en egen väg ur sitt beroende. Vi bygger på utveckling av tillit och egna resurser

RFHLs läkemedelsverksamhet startade som en samverkan mellan landsting och brukarrörelse, men det är nu viktigt att söka t.ex. kommunernas stöd särkilt mot bakgrund av det pågående arbetet inom SKL-projektet Kunskap till praktik. Volontärernas och brukarnätverkets insatser behöver värderas i budget för att visa rörelsens bidrag.  Vi kan förstå om landstinget framöver vill dela det ekonomiska ansvaret för RFHLs  förstärkta verksamhet med andra parter, bland annat kommunerna.Vi kan se hela verksamheten som ett långsiktigt projekt som varit lyckat och vars resultat  kontinuerligt fasas in i vården. För gruppen som drabbats av problematisk läkemedelsanvändning / lågdosberoende är en sådan utveckling avgörande.

Stöd och erfarenhetsutbyte är viktigt

Människor vänder sig till RFHL för att de behöver komma tillrätta med biverkningar och beroende som uppträder i samband med medicinering. Man vill ha förståelse, råd och stöd och möjligheter att dela erfarenheter. RFHL Uppsala län har samlat brukares erfarenheter och kunskap om beroende, abstinens och biverkningar av läkemedel på olika sätt under 16 år. Många människor har lyckats trappa ner och bli fria från beroende.
    RFHLs stödverksamhet drivs inte som psykoterapi. Det är inte vad människor frågar efter, behöver, eller kan få av patientorganisationen.

RFHL har idag bara ett litet anslag som patientförening. Vi oroar oss mycket för att den kunskap och kompetens som samlats genom föreningens långa verksamhet skall gå förlorad för patienterna och samhället. Brukarnätverket för psykiatrin, NSPH Uppsala län har deklarerat att förlusten av RFHLs informations-, råd-, och stödverksamhet skulle innebära ”ett bakslag för brukarinflytandet och hela brukarrörelsen i psykiatrin”
    Även det politiska handlingsutrymmet i frågan minskar när brukarorganisationerna får mindre möjligheter att göra sin röst hörd och förmedla kunskap och kompetens Vi har förklarat att vi behöver resurser för att kunna fungera som levande part när beroendevården utvecklas inom psykiatrin.

Vi ber nu HSS om stöd för att utreda kunskapshantering och dokumentation i vår verksamhet i dialog med aktuella parter. Vi vill också få möjligheter att undersöka och lyfta fram behovet av den kunskap och kompetens som vi förvaltar. Detta ska ske i dialog med brukare och vårdens aktörer som tillsammans ska utveckla framtidens goda och trovärdiga modeller för stöd vid nedtrappning av medicinering, eller mer allmänt att möta beroende- och biverkningsdrabbade. När landstinget nu följer Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010, så ersätts mycket medicinering med effektiv psykologisk behandling(s56). Här handlar det om en medicinnedtrappning på systemnivå som innebär utmaningar för vårdorganisationen. Vår långa erfarenhet kring utsättning och biverkningar kommer rimligen att bli mycket behövd.
    Läkemedelsberoendet blir troligen åter klassat som ett folkhälsoproblem, när Gerhard Larssons utredning om missbruk slår igenom. Men vården kan komma till rätta med både utanförskap och slöseri med vårdresurser, genom att minska den problematiska läkemedelsanvändingen i samråd och samverkan med brukarna. Patientrörelsens kunskap kan användas för att förbättra framtidens folkhälsa. RFHL-Uppsala län har formulerat ett par kunskapshanterings- och samarbetsprojekt i en ansökan till Allmänna Arvsfonden 2009. Två delprojekt var beroende av att föreningens ordinarie verksamhet fick finansiering. Våra pengar från landstinget frös inne och vår ansökan avslogs av Arvsfonden på junimötet där vi uppmanades att komma in med en aktualiserad version.
    Ännu fler kommer att behöva stöd för nedtrappning av medicinering i framtiden. Sjukvården har haft svårt att vinna allas förtroende i detta arbete. Det var ett av motiven när RFHL fick folkhälsomedel 1994 för att vara ett komplement till beroendekliniken, som då ändå var mycket bättre rustad än idag.

Verksamhetsplan i ansökan - bakgrund

De följande punkterna hänvisar till den ansökan som är uppe till behandling. Vi har uppfattat att vi behöver förbättra politikernas missvisande bild av vår verksamhet. Vi söker pengar för att räta ut missförstånd och kunna ta del i utvecklingen av den nya beroendevården och stödet till våra grupper.

Vi vill under den närmaste tiden:

• Utveckla beskrivningen av vårt stödarbete i samråd med särskilt den internationella forskningen om counselling; dvs rådgivning. Detta kan också ge oss möjligheter att utveckla innehållet i verksamheten.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har missuppfattat RFHLs öppna stödverksamhet. Vi har aldrig sysslat med sjukvårdande behandling.  Vi förvaltar ett oberoende erfarenhetsutbyte om läkemedel. Möjligheten att få vara anonym och slippa journaler är en viktig trygghet detta.

• Undersöka möjligheterna att initiera process- eller utfallsinriktad forskning i vårt mångskiftande och individstyrda stödarbete.    

Bakgrund: Nya modeller för hur vi ska hantera och dokumentera kunskap behöver utvecklas. Klienten betonas som medaktör och kunskapskälla i evidensbaserad praktik inom sjukvård och socialtjänst. Det handlar även om valfrihet . Praktikern bör ”beakta klientens egen uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för hans eller hennes behov eller problem” (Lars Oscarsson 2009, s. 47).        

• Samarbeta i psykiatrins brukarnätverk kring den ovärderliga erfarenhet/kunskap som patienterna bär på om biverkningar.   

Bakgrund: Vi har i arvsfondsansökan beskrivit de en rad verktyg för detta samarbete, vilka redan är och skall bli alltmer anpassade efter brukarnas möjligheter och behov. Det nyligen initierade arbetet med brukarrevison kan också utgöra en arena för samtal om hur brukarnas erfarenheter av biverkningar, abstinens, beroende och stöd kan inkluderas i vårdens kompetens.  

   

• Söka ökat samarbete med primärvården, psykiatrin och kommunala aktörer     (skolhälsovård, äldreomsorg och annan socialtjänst) för att nå ut med våra erfarenheter och kunskaper, utöka vårt nätverk och på det viset förbättra vårt stöd genom mer samarbete.

Bakgrund: Politikerna har betonat vikten av ett samarbete mellan RFHL och beroendekliniken. Vi behöver resurser att driva förhandlingarna och skapa överenskommelser för att finansiera deltagandet i utvärdering och kunskapsöverföring.

• Nya samarbeten även med organisationer på pensionärssidan, invandrarsidan och ungdoms- eller tjejsidan. (Här har vi en del gamla erfarenheter att utveckla vidare.)    

Bakgrund: RFHL har som brukarorganisation en unik kontaktyta och ett förtroende som utvecklats under lång tid.

Vi hoppas att vi har lyckats visa att RFHL-UPPSALA behövs. Vi har en läkemedelsverksamhet som är brett förankrad i riksorganisationens långa tradition och i samarbeten med brukarorganisationer inom länet. Vår verksamhet utvecklas hela tiden och anpassas till dagsläget. Om detta inte har blivit klart genom våra ansökningar och debattinlägg hoppas vi att vi får möjlighet att göra något åt detta informationsbehov. Vi kommer gärna och pratar om verksamheten i politiska partier och vårdsammanhang.

RFHL har genom åren varit en unik källa till kunskap om biverkningar, abstinens och beroende. Låt oss förbättra RFHLs stödverksamhet, så att vi kan bidra till en rationell användning av läkemedel.
Ge oss medel att

• lyfta fram vår kunskap
• inleda den utvärdering som inte kunnat göras.
• söka tvärsektoriella samarbeten
• förhandla om finansiering för dessa

Bevara handlingutrymme om ni vill satsa på riktigt (tillsammans med andra) på en förnyad RFHL-verksamheten. De sökta 125.000 kronorna till årskiftet lär vara en undre gräns för att nå dessa syften.

Göran Söderberg, ordf. Staffan Utas, Kurt Nyberg

Bilagor:

1. Om kunskapsläget kring problematisk läkemedelsanvänding - Citat ur Missbruksutredningens PM 2010 -01
2. Prof. em. John Lilja om skillnaden mellan rådgivning och psykoterapi
3. Synpunkter ur ett brukarperspektiv - En debattartikel inlämnad till UNT