Jag tror och hoppas att vi befinner oss i en utveckling där fler och fler människor – både akademiker och andra – vågar vara öppna med sina upplevelser, och göra sitt bästa för att beskriva hur det är att befinna sig i ovanliga tillstånd och lida av udda svårigheter. (Sofia Jeppsson 2021, https://svenskfilosofi.se/2021/12/21/sofia-jeppsson-moraliskt-ansvar-och-mentala-svarigheter/)
Hjärnkoll utbildar människor till att berätta om egna erfarenheter av psykisk ohälsa. I egenskap av brukare och patienter har de en expertkunskap som vård- och omsorgsgivare inte uppmärksammar i en rimlig grad. Ofta kan det te sig som om läkare och andra inte lyssnar till eller ens har möjlighet att förstå sina patienters erfarenheter. NSPH har hämtat begreppet ”Kunskapsorättvisa” från filosofin för att uppmärksamma problematiken.
Träff 1, 2 sept
Miranda Fricker myntade begreppet Epistemisk orättvisa 2007 och skapade en stark strömning inom filosofin och sociala vetenskaper för att studera och analysera vad denna orättvisa innebär. Somliga forskare har utvecklat konsekvenserna för psykiatrins patienter och det publicerar massor av artiklar i anslutning till detta tema. Bland annat så har personer med egen erfarenhet av ohälsa blandat sig i samtalet och påtalat behovet av att erfarenhetens expertis behöver mer plats i diskussionen om det ska bli möjligt att utveckla språket till ett verktyg som kan förmedla upplevelser som varit svåra att ta på.
Länkar: Kunskaps(o)rättvisa, Översikt, Om Kurt
Träff 2, 23 sept
I akademiska kretsar har det vuxit fram ett fält som kallas Mad Studies, alltså Galenskapsstudier. Där kan de som har erfarenheter som brukare eller patienter formulera forskningsmål som sätter fingret på saker som tidigare undgått forskningen. Det handlar om att fånga upp nyckelbegrepp som kan användas för att lyfta fram erfarenheter av att inte bli hörd eller helt respekterad, i samband med viktiga svårigheter som följer med den psykiska ohälsan.
Länkar: Galenskapsstudier, Mad in Sweden, Personliga berättelser
Träff 3, 28 okt
Konsekvensen av den här utvecklingen har blivit att Galenskapsfilosofin har uppträtt på scenen. Ett antal filosofer har upptäckt att den egna erfarenheten av psykos eller annan psykisk problematik har speciella problem som kan behandlas i en filosofisk diskurs. Sofia Jeppsson är en svensk representant för denna forskning. Hon har på olika sätt fokuserat på sina psykosupplevelser i filosofisk argumentation och i skönlitterär form.
Länkar kommer
