Hoppas att det blir snurr på samarbete och förbättring

"Genom vår arbetsmetod med Snurran har vi uppnått en snabb intern kanal för synpunkter från patienter/brukare, närstående och personal."

I Norduppland har Anja Kivimäki arbetat i två år med psykiatrisamordning och med att skapa verktyg för utveckling och förbättring av tjänster. Sedan Framtidsverkstan som arrangerades av Regionförbundet har RFHLs medarbetare försökt att få ett samarbete med Anja. En liten grupp från Brukarnätverket NSPH i Uppsala län provar nu att använda Snurran för att hitta sätt att engagera nya och gamla medlemmar till vårt brukarnätverk. Vill du veta mer om snurran. Kolla in UNT-artikel 18 maj


Målsättning och metod beskrivs på två rader

"Systematisk kvalitetsutveckling vidareutvecklad till en ”lära genom att göra”-metod. Vid genomförandet har teorin om lärande organisation tillämpats."

I formuleringen märks det att Anja samarbetat med och lyssnat på brukarna. Snurran har blivit en "lära genom att göra"-metod för att förbättra vård och samarbete i Norduppland. Det är i praktiken samma sak som "systematisk kvalitetsutveckling" men uttryckt i ord som säger tydligare vad det handlar om. Med ord som är lätta att förstå.

Citaten ovan är från psykiatrisamordning.com 

Samordna rehabiliteringen - viktig öppning för samverkan

Samordna rehabiliteringen pdffilen

Samordna rehabiliteringen handlar om att skapa samarbeten mellan olika aktörer kring arbetsinriktad rehabilitering. Den riktar sig inte direkt till brukarorganisationerna, trots att de betraktas som viktiga samarbetspartners. Om ideella aktörer och NSPH i synnerhet skriver man på ss. 44ff

Samverkan med brukar- och anhörigorganisationerPå lokal/regional nivå finns ett antal nätverk för brukar- och närståendeorganisationer som är eller kan bli viktiga samarbetspartner i arbetet med att utveckla en samordnad och arbetsinriktad rehabilitering. (s.48)

Individuell plan – samordning av insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård[---]Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. (s 49)

Vilka delar av vård och stödsystem har gruppen kontakt med?De flesta med nedstämdhet eller oro söker vård inom primärvården, blir bedömda men känns ofta inte igen som personer med psykisk sjukdom och får sällan diagnos. De som får behandling ordineras till största delen antidepressiv medicin, men med stora brister i behandlingsstöd och utvärdering. En mindre del får psykosocialt stöd och ännu färre effektiv psykologisk behandling. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger att sjukskrivning ofta kan och bör undvikas vid såväl lindrig depression som vid olika ångesttillstånd. (Samordna rehabiliteringen. s. 25f)

Psykiatrisk vård - ett steg på vägen... cirka hälften av alla drygt 130 000 personer över 18 årsom hämtat ut ett recept på antidepressiva under första halvåret 2009 och sominte under det föregående halvåret hämtat ut något antidepressivt läkemedel, fortsätter med behandlingen. Följsamheten är lika bland kvinnor och män, 54 respektive 53 procent, och variationen mellan landstingen är också liten. Den låga följsamheten kan delvis vara ett tecken på att personer med lindrig depression i hög rad sätts in på antidepressiva trots att evidensen är lägre för dessa patienter. (Öppna jämförelser och utvärdering 2010. Psykiatrisk vård - ett steg på vägen, s. 99f)